Artiklar

Regeringens lagrådsremiss gällande 3:12-reglerna

Regeringen har ändrat i utredningens förslag och lämnar en lagrådsremiss med följande förändringar:

  • Skattesatsen för utdelning och kapitalvinst höjs till 25 %.

 

  • Förenklingsregeln sänks inte, dvs 2,75 ibb kvarstår. För 2017 är beloppet 171 825 kr.

 

  • Förenklingsregeln får inte kombineras med huvudregeln (där löneunderlaget ingår) för annat företag. Schablonregeln får endast användas i ett företag för delägaren.

 

  • Löneutrymmet ska fördelas per delägare innan lönebaserade utrymmet bestäms. För närstående görs inte uppdelningen av löneunderlaget förrän efter beräkning det gemensamma lönebaserade utrymmet.

 

  • Lönetrappan ändras. Det lönebaserade utrymmet beräknas efter en lönetrappa av delägarens andel av löneunderlaget. Regeringen föreslår något högre andelar i de lägre nivåerna och ett mindre utrymme i den högsta nivån
  • 15 % av löner < 6 ibb (369 000)
  • 30 % av löner < 60 ibb (3 690 000)
  • 40 % av löner > 60 ibb (3 690 000)

 

  • Löneuttag för delägare kvarstår enligt nuvarande lagstiftning med (i) 6 ibb + 5 % av totala lönerna eller (ii) 9,6 ibb.

 

  • Kapitalandelskravet för att få använda löneunderlaget återkommer. Om andelsinnehavet understiger 4 % av andelarna, så införs ett tak för det lönebaserade utrymmet. Detta maximeras till 25 % av ägarens egna kontanta lön.

 

  • Den särskilda dotterbolagsdefinitionen kvarstår.

 

  • Takbeloppet i tjänst höjs till 120 ibb för utdelningar och kapitalvinster.

 

  • Skattesats för utdelning och kapitalvinst överstigande takbeloppet kvarstår med 30 %

 

  • Sänkt uppräkning för sparat utdelningsutrymme till statslåneräntan+ 2 %.

 

  • Generationsskifte till närstående ska vara möjligt enligt utredningens förslag. En karenstid om fem kan påbörjas för tidigare ägare när närstående förvärvar aktierna.

 

Annika Lundeslöf, Advokat

Lund 2017-03-23

—————————————————————————————————————————————————————————————————–

Domstolsprocess i personskadeärende

En skadereglering efter en trafikolycka pågår ofta i flera år.  Den avslutas genom att försäkringsbolaget meddelar den skadelidande sitt slutliga ställningstagande. Ibland föregås det av en prövning i Trafikskadenämnden, men inte alltid. Prövningen i Trafikskadenämnden innebär en överprövning av försäkringsbolagets beslut och sker inom ramen för en skadereglering.  I vissa ärenden är sådan prövning obligatorisk.

Det händer att skaderegleringen avslutas med besked om utebliven ersättning till den skadelidande. Försäkringsbolaget meddelar då i sitt avslutande brev att den skadelidande inte anses ha rätt till någon ersättning på grund av trafikolyckan. Den vanligaste orsaken är att försäkringsbolaget anser att det saknas samband mellan trafikolyckan och den skada, ekonomisk eller ideell, som försäkringstagaren gör gällande. Som exempel kan nämnas att försäkringsbolagets uppfattning är att den personskada som görs gällande inte beror på trafikolyckan, utan istället orsakats av konkurrerande orsaker. Ett annat exempel är att försäkringsbolaget i och för sig accepterar att det finns en personskada som har samband med trafikolyckan, men att skadan inte är av sådan omfattning att den påverkar arbetsförmågan. I det senare fallet medges viss ersättning för lyte och men, däremot ingen ersättning för inkomstförlust.

Den enda möjlighet som står till buds för en skadelidande som inte är nöjd med försäkringsbolagets beslut, efter prövning i Trafikskadenämnden, är att väcka talan vid allmän domstol. Med andra ord; han/hon får stämma sitt försäkringsbolag.  En domstolsprocess mellan en privatperson och ett försäkringsbolag inleds i tingsrätt. Tingsrättens avgörande kan därefter, förutsatt att prövningstillstånd meddelas, komma att överprövas i hovrätt och senare i Högsta domstolen (HD).

En domstolsprocess är riskfylld och kräver noggrant övervägande innan den inleds. Detta inte minst då det många gånger blir mycket kostsamt, i vart fall för den part som förlorar målet. Huvudregeln i tvistemål är nämligen att förloraren betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader.  I det här sammanhanget är det viktigt att framhålla att det inte finns några fasta priser när det gäller domstolsprocesser. Det går alltså inte att i förväg veta exakt vad slutnotan blir. Det finns naturligtvis inte heller några garantier för utgången av målet.

Det är svårt att driva en domstolsprocess om man inte är juridiskt kunnig, vilket betyder att ett ombud bör anlitas innan några faktiska åtgärder vidtas. Det ombud som anlitas bör ha god erfarenhet av såväl försäkringsärenden som domstolsprocesser. De två första åtgärderna som därefter vidtas är att ombudet aktiverar försäkringens rättsskydd, och parallellt därmed utreder huruvida ärendet överhuvudtaget är processbart.

Rättsskyddet innebär att den skadelidande kan få hjälp att klara av rättegångskostnaderna. Fordonets förare omfattas av bilförsäkringens rättsskydd medan övriga passagerare får aktivera rättsskyddet i hemförsäkringen.  Här finns två saker som särskilt bör poängteras. För det första bör man i princip aldrig inleda en domstolsprocess utan rättsskydd. För det andra måste man vara medveten om att rättsskyddet sällan täcker samtliga kostnader för den förlorande parten.

Vad menas då med processbara ärenden? En del överväganden bör göras här och utgångspunkten är tvistebeloppets storlek, d.v.s. ”hur mycket pengar handlar det om?”. När det gäller trafikskador är det normalt sett ekonomisk skada i form av inkomstförlust/pensionsförlust som görs gällande mot försäkringsbolaget i samband med domstolsprocess. Tvisten kan naturligtvis omfatta även ideell ersättning (lyte och men- samt sveda och värkersättning) och/eller ersättning för merkostnader men den huvudsakliga delen av tvistebeloppet brukar utgöras av anspråk på ersättning för inkomstförlust.

Sedan tvistebeloppets storlek kunna utrönas är det dags att se över bevisläget noggrant redan innan talan väcks mot försäkringsbolaget. Det är den skadelidande som har bevisbördan för att en olycka har inträffat och att skada har uppstått. Till viss del är bevisbördan, genom tidigare domstolsavgöranden, lindrad för den skadelidande. Det krävs inte, såsom huvudregeln vid tvistemål, att den skadelidande kan styrka den skada som görs gällande utan det räcker att den skadelidande gör klart mera sannolikt att den skada som görs gällande har samband med aktuell trafikolycka. Det är dock viktigt att klargöra att även om bevisbördan är lindrad för den skadelidande så måste man ha omfattande underlag och stark bevisning till stöd för sin talan innan en stämningsansökan lämnas in mot försäkringbolaget.

Malin Christensson, advokat

Lund 2016-10-25

—————————————————————————————————————————————————————————————————–

Frukostmöte: Arbetsgivarens utrednings- och dokumentationsansvar

Med avstamp i den svenska arbetsrättens karaktär av skyddslagstiftning har vårens frukostmöten om arbetsrätt behandlat olika situationer som aktualiserar arbetsgivarens utrednings- och dokumentationsansvar. I relation till de anställda ställs stora krav på arbetsgivaren när det gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen och skyddet för de anställdas intressen och säkerhet.

Genom reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) stadgas ett krav på saklig grund för uppsägning. Saklig grund kan vara personliga skäl eller arbetsbrist. Arbetsgivaren åläggs därigenom ett ansvar att tänka efter före en uppsägning och att ta särskild hänsyn till arbetstagarens intresse av att behålla sin anställning och rättighet att bli förvarnad innan anställningen upphör. Utrednings- och dokumentationsansvaret manifesteras här genom erinran (s.k. LAS-varning), omplaceringsutredning, turordningslista och formella krav på uppsägningshandlingen.

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön på företaget och det ansvaret är förenat med s.k. straffansvar.  Det är arbetsgivarföreträdaren, vanligen VD, som har straffansvaret såvitt avser arbetsmiljöfrågor. Här finns möjlighet till, och i vissa fall krav på, delegering av arbetsmiljöuppgifter och arbetsmiljöansvar ut i hela organisationen. Med delegering av arbetsmiljöansvar följer även straffansvaret. Sådan delegeringsordning bör vara skriftlig och ska vara känd för samtliga chefer och anställda i företaget.

Arbetsgivaren har utredningsskyldighet vid olyckor och allvarliga tillbud på arbetsplatsen och ska bl.a. göra anmälan till Arbetsmiljöverket. Syftet är bl.a. att tillse att händelsen inte upprepas och att arbetstagarna erbjuds en trygg och säker arbetsmiljö.

När en anställd blir sjuk och sjukskrivning aktualiseras träder arbetsgivarens rehabiliteringsansvar in. En effektiv rehabilitering kräver nära kontakt med den anställde och eventuellt dennes läkare. Ofta krävs även kontakt med Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska tillse att rehabmöte hålls och att en plan för återgång i arbete upprättas.

Malin Christensson
Lund 2016-04-05

—————————————————————————————————————————————————————————————————–

Frukostmöte: Nytt inom skatteområdet

I januari och februari hade Advokatfirman VICI tre stycken frukostmöten som behandlade nyheter inom skatteområdet. Skatterätten är ett område som ständigt förändras och det pågår flera förändringsarbeten inom skatterätten. Som företag och som ägare gäller det att vara uppdaterad. På frukostmötena summerade vi de senaste nyheterna som är viktiga att känna till.

Nytt år innebär alltid flera förändringar i skattelagstiftningen, så fr.o.m. den 1 januari 2016 gäller bl.a. att subventionsgraden för ROT-tjänster har sänkts till 30 procent medan det för RUT-tjänster i stället gäller att det maximala avdraget har sänkts till 25 000 kr. Vidare trappas jobbskatteavdraget av, grundavdraget för pensionärer har justerats vilket innebär en sänkt skatt, schablonintäkten för sparande i kapitalförsäkring och på investeringssparkonto har höjts samt pensionssparandeavdraget har slopats. Arbetsgivaravgifterna justeras under 2016 på så sätt att en särskild löneskatt har införts för pensionärer och arbetsgivaravgifterna för födda 1991 och senare höjs stegvis under året.

Från årsskiftet gäller också att det ska finnas elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs. Syftet med personalliggare är att motverka svartarbete och främja en sundare konkurrens i byggbranschen.

Vad gäller mervärdesskatt så är en av de stora nyheterna att vissa posttjänster undantas från skatteplikt till moms. I flera domstolsavgöranden har frågorna gällt uthyrning av lokaler och bostäder. Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom rörande frivillig skattskyldighet vid uthyrning av rum för ensamkommande flyktingbarn, där uthyrningen inte ansågs momspliktig.

Vad gäller fåmansföretag har under år 2015 har ett antal domar och förhandsbesked kommit. Rättsfallen och förhandsbeskeden rör bland annat flytt av verksamhet, generationsskiften, utomståenderegeln, samma och likartad verksamhet och gåva av fastighet. Den största frågan gäller dock den pågående utredningen om fåmansföretag som kommer att lämna sitt förslag i slutet av 2016. Det återstår således att se vilka förändringar som detta kan komma att medföra för fåmansföretagaren.

Johanna Olsson
Lund 2016-03-28

—————————————————————————————————————————————————————————————————–

Nya regler om upphandling

I april 2016 förväntas tre nya direktiv ha implementerats i svensk lagstiftning. Diskussionen vad dessa direktiv kommer att få för betydelse för myndigheter och dess leverantörer är redan i full gång. Åsikterna är många och vilka de faktiska konsekvenserna kommer att bli är svårt att säga. Klart är att ändringarna kommer att innebära den största revideringen av upphandlingsregelverken på många år.

I förgrunden till de nya direktiven finner man 2020- strategin som år 2010 lanserades av Europeiska kommissionen som förespråkar social, smart och hållbar tillväxt. Med smart tillväxt i åtanke kommer ett nytt upphandlingsförfarande att lanseras. Innovationsupphandling kommer att ge en myndighet möjlighet till att ingå något som kan liknas med ett produktutvecklingsavtal med flera olika leverantörer, för att köpa något som ännu inte finns på marknaden.

I det nya direktivet kan man även hitta kodifierad praxis från EU- domstolen. De dryga tio år som förflutit sedan det senaste direktivet har resulterat i en omfattande utveckling på området genom avgöranden från EU- domstolen. Till exempel kommer förutsättningarna för in- house anskaffning i framtiden att vara reglerad. Även förtydliganden, kring ändring av kontrakt under pågående avtalstid samt möjligheten att ställa krav på miljö i upphandlingar, har införts.

Den tydligaste markeringen man kan utläsa i de nya direktiven är önskan att frångå så kallade lägsta pris- upphandlingar och premiera olika kvalitéaspekter. Nya tilldelningsgrunder har därför införts vari markeringen främst består i att lägsta pris- upphandlingar endast får genomföras i den mån tilldelningsgrunder med kvalitetsaspekter inte är lämpliga. De incitament man därmed sänder från EU är tydliga; kvalité ska premieras. Huruvida den svenska regeringen kommer att utnyttja detta i sin kommande lagstiftning återstår att se.

Sofi Linderoth
Lund 2015-11-17